Denna dagen har bestått av telefonsamtal hit och dit. Eller, i alla fall hela eftermiddagen. Jag har insett att jag älskar att prata i telefon. Förut var sms min grej, men nu har det blivit så tråkigt. Det är roligare att prata med personen irl. Höra dennes röst, kunna skratta utan att känna sig efterbliven och ja, ni vet ju vad jag pratar om. Dock kan det bli dyrt om personen man inte pratar med har comviq, som jag då har. Varför finns det inte bara en teleoperatör? Varför kan inte comviq vara det enda som finns? Ett lite bättre comviq. Med täckning uppe i Norrland, för bönderna där borta, liksom. Då hade man kunnat ringa gratis och haft sig. Eller, nästan gratis. Comviq hade tjänat fett med cash på det. Just sayin'..

Efter skolan spenderade jag min sena eftermiddag med Ida på Sten sture i gamla stan. Förövrigt ett av Stockholms mysigaste fik. Det är dit vi alltid går. Vårat hang-out helt enkelt. Åt min sista godbit och taggade till inför mina träningsrutiner. Jag har blivit helt galen, känns det som. Klagomålen om svett, träningsvärk och annat skit kommer väl antagligen dyka upp i bloggen om någon vecka eller två. Håll utkik!