Första natten ensam i det här feta huset och det kändes ganska bra, med en hel del lampor tända. Lite ensamt när syskonen hade övergett mig, men med lite glass och två bra filmer så fungerade det utmärkt. Någon som sett Revolutionary Road? Se inte den om ni inte är på depphumör. Jag trodde den skulle vara gullig och tänkte därför inte på att se trailer eller någonting liknande, så jag blev ganska irriterad i slutet men slog igång Stomp the Yard, som jag, Carro och Christofer såg för alldeles för längesedan och därför kände jag att det var dags att köra den igen. Om jag ska vara lite cheesy så måste jag erkänna att den är ganska tuff. Så, now I've said it.

Drömde att jag hade försovit mig imorse. Vad är det med mig och att göra det? Har hänt flera gånger nu den här veckan och det är inte bra för mina nerver. Slängde mig upp ur sängen för att senare inse att jag skulle upp om 10 minuter och satte om alarmet så jag fick sova en extra halvtimme bara på grund av att jag hade stressat upp mig och behövde vila (Ha ha)

Jag såg 'Because I said so' för inte alls längesedan och så fort de nämnde ordet 'pride' blev jag alldeles för sugen på att se 'Stolthet och fördom' - turen är då den att jag har filmen på datorn! Score score score. Har bunkrat upp med två nektariner och ett äpple. Är sugen på något helt annat, men detta får väl fungera. Förkylningen börjar kännas lite bättre, tror jag, så förhoppningsvis kan jag träna så fort jag kommit hem från landet. Pirrar i kroppen när jag tänker på det. Förstår ni hur sjukt det låter?

Min älskade vän Sophia åkte härifrån med taxi runt lunchtid idag medan jag svor över att min mobil suger när det gäller att söka appar. Jag hittar inga svenska appar. Har försökt leta runt bland inställningar men ingenting gör skillnad. Alla ni nördar därute, vad ska jag göra???? Går sönder här borta.

Innan jag slår igång filmen tänkte jag sammanfatta kvällen - den var riktigt trevlig! Helt nytt folk och inga drygisar. Just the way I like it. Med tanke på att jag är dryg så kanske jag inte alls ska säga så, men föihelvete, så dryg är jag ändå inte. Ska tvinga Longen att langa lite bilder som hon tog så jag kan lägga upp nåt här sen. Puss!

Nu skall vi göra Södertäljes gator mer osäkra än de redan är!

Ända sedan jag kom hem från Rhodos har jag inte velat sitta ute i solen. Jag har undvikit den. Jag fick min solsemester och jag längtar verkligen tillbaka, men när det är soligt här hemma gör jag i princip vad som helst för att undvika den. Hur kommer det sig? När jag och Sophia skulle käka frukost ute imorse så satte vi oss i skuggan även fast solen sken så starkt den kan göra här uppe i Norden. Starkt? Snarare svagt. Och imorse var första natten då jag sov ut sen innan Rhodos. Förstår ni hur underbart det var? Skrek nästan när Sophia sa hur mycket klockan var när vi vaknade (13.16). I'm having the time of my life och lets sätta igång och göra oss i ordning for tonight!

Imorgon(eller jag kanske ska säga senare idag eftersom klockan är efter tolv) drar jag och Longen en liten spontanare. Vi har nämligen blivit bjudna på fest i Södertälje så jag struntar i alla planer jag planerat ihop, bara för att jag är så fruktansvärt taggad på en redig jäkla fest, så jag får hoppas att det blir bra. Höga förväntningar är aldrig bra att köra på men jag kan inte göra något för att dra ner dem. Efter Rhodos har alla fester, alla klubbar, alltihopa, ganska mycket pressure på sig, så att säga. Min broder har även kommit med lite förslag som jag är ganska positivt inställd till, men det kanske jag inte ska vara?

Laxwok, B&J och massvis med tjejsnack har denna kväll och natt bestått av och jag kan inte säga annat än att jag uppskattat alltihop. Shottade lite Cocillana för ett tag sedan = lite mer trötter än usual alltså. Godnatt!

Jag är en nyfiken person. Det har jag alltid varit. Jag har alltid velat vara den som vet allt. Jag har alltid strävat efter att få reda på mer om i princip vad som helst som jag finner intressant. Jag har oftast älskat att lyssna på vad andra säger om jag, som jag skrev i tidigare mening, finner det intressant. Om en kompis berättar för mig att hans eller hennes kompis tycker att jag är skithet blir jag genast nyfiken och MÅSTE veta hur personen ser ut. Är detta ytligt? Well, bli inte överraskade. Så när folk kommenterar i min blogg tycker jag att det är jättekul, samtidigt som jag håller på att spricka när jag inte vet vilka det är som kommenterar eftersom jag inte känner dessa människor. Hur kan det egentligen vara så kul att följa någons blogg vars ägare är en komplett främling? Okej, jag gör det, sure, fast inte randoms. Nu snackar vi Egoina och jag menar, vem följer inte hennes blogg? Nä, jag blir väldigt konfunderad av det här. Är jag så cool? Så rolig? Så tuff?

I brist på annat att göra när jag kommit hem från vårdcentralen blev det Letters to Juliet och frukost, klockan typ halv ett. Kändes bra. Jag har blivit lämnad all by myself nu och väntar på Longen som bör anlända om cirkus tre timmar. Bara att slå igång en till rulle då, eller? Så ikväll ska jag se till att bruden min fixar Twitter. Det är fan dags.

Några timmar senare och jag vet fortfarande inte vad det är jag lider av. Chansar på en vanlig förkylning som är på bättringsväg så blir det bra så. Cocillana fick man hem och läkaren frågade om jag hade pussats med någon på Rhodos. Nej, det som hände på Rhodos, stannar på Rhodos. Körtelfeber? Med största sannolikhet tydligen, men inget man fick reda på efter att ha tagit 543 prover. Eller snarare två, men fortfarande - väntetiden var förjävlig. Nu blir det lunch, filmgluttande och annat skit. Får ont i armvecket när jag skriver. Intressant? You may call it that.

Efter att ha stängt av alarmet några gånger så är jag up and running! Verkligen inte frivilligt då. Mellan 10-11 har vårdcentralen drop in-mottagning. Håller tummarna x32 för att många av Tyresös invånare är friska från förkylningar idag. Kanske ska vara snäll och säga idag och hela livet framåt men... Ni vet hur jag är och jag kommer med uppdatering när jag är hemma igen!

Om mindre än sex timmar ska jag pallra mig upp för att ringa vårdcentralen och kriga om att få en tid imorgon. Tro inte att det är lätt bara för att jag bor i Tyresö. Tydligen är alla sjuka här. I alla fall när mitt immunförsvar bestämt sig för att ge upp. Jag älskar att jag egentligen bör skylla mig själv ganska rejält. Det jag behöver är sömn och vila, men är det någonting jag fått de här senaste dagarna? Jag bör lyssna på min pappa oftare och det är därför jag tar hans råd och ringer det där äckliga samtalet imorgon BITTI. Om jag orkar dra mig upp.

Förresten, visste ni att det var sjusovardagen idag? Blev ganska ställd över att det faktiskt fanns en sådan. Som funnits i kalendern. Som folk faktiskt har brytt sig om. Jag försov mig inte. Alltså betyder det att det kommer gå någorlunda bra för mig resten av året, om jag nu ska tro på sånt skitsnack. Eller vadå skitsnack? Med tiden får vi se. Godnatt nu då

Jag har alltid varit kär i filmen 'Remember the Titans'. Jag har också alltid haft svårt för att verkligen älska filmer. De flesta filmerna jag verkligen tycker om är sådana filmer som jag aldrig mer kan se igen, bara för att det förstör känslan jag hade första gången jag såg dem. Remember the Titans är inte en sån film. Remember the Titans är en sån film som jag kan se, utan att tröttna på den. Däremot behöver ni inte utmana mig, för efter 1000 gånger så gör jag säkerligen det. Ikväll såg jag 'We are Marshall' som jag till en början kände mig ganska skeptisk till. Visserligen tycker jag inte att Matthew McConaughey passade in i sin roll, men jag tycker ändå om den. Tog upp Remember the Titans bara för att känslan jag fick var densamma. Grät och ryste. Shit, vilken filmnörd jag är.

Min älskade vän Sophia kommer hem från fjärran places ikväll. Tror det blir en tripp förbi mitt casa innan hon drar sig hem till skogen. Imorgon flyttar hon hem till mig, för en natt då. Sen flyttar jag till henne. I like it, like it.

Innerst inne tänkte jag att jag inte alls skulle spendera mycket pengar på kläder idag. Jag hade tänkt ut en plan som löd följande; Dra till Weekday och köpa ett par jeans och fika med My. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig tyvärr då jag kom hem med en hel jävla del mer. Ifall det var behövligt eller inte tänker jag inte diskutera här men ett par jeans blev det i alla fall, sedan två toppar från Monki, ett par ballerinaskor och en klänning.

Istället för att dra mig hemåt och agera som en tråkig brud som precis kommit hem från Rhodos så träffade jag Jimi och Mattias. Vänner som hade varit och ätit lökig kebab och shoppat vinterkläder hela dagen. Visst att folk tycker jag är konstig som längtar till hösten och har mig, men vintern? Vad är upp med det? Lite spontant sådär så bestämde vi oss för att överraska Mathilda på la work. Till pappa sa jag att jag skulle vara hemma runt 20-tiden. 20-tiden blev klockan 'nu'.

Sista jobbdagen på ett några dagar imorgon. 11-14, sedan är det paus fram till söndag då jag, lyckligt nog, bara jobbar två timmar. Fuck ströpass, fast ändå inte. Förstår ni mig och min hatkärlek till allt och alla? Smoochy

... på ett nervöst och fnittrigt sms eller telefonsamtal från Mathilda så kan jag inte göra annat än att tänka på hur random det är att det jag har haft svårast att vänja mig vid sen jag kom hem från Rhodos är att det faktiskt är helt OK att spola ner papper i toaletten. Tänker inte gå in på världsdetaljer men jag säger såhär - nej, jag har inte slängt toalettpapper i papperskorgen här hemma eller någon annanstans i Sverige. Det vore vidrigt. Däremot har jag suttit och funderat över om jag faktiskt får göra det. Hur vidrig är jag nu på en skala? Orkar inte bry mig. Jag känner mig illegal nu när jag kommit hem. Men varför kan man inte spola ner små pappersbitar? Dumma Grekland och deras avloppssystem. Nu ställer jag mig denna fråga - har jag någonsin varit med om att jag läst en blogg där bloggaren skriver om bajs och avlopp? Nja, vet inte riktigt. Förvisso skrev Egoina om bajs tidigare idag. Kanske är något som smittar av sig? Tack i så fall.

Ikväll spenderade jag inte mycket tid hemma. En kort promenad med Mathilda blev en tripp till stan för att träffa Måns och Jimi och nykterkäka på donken (trevlig upplevelse där vi såg Bill Skarsgård. Jesus christ vad han är snygg irl! Tror jag dreglade lite och JAG HOPPAS att han såg.) Nu, istället för att sova, så tänker jag, varför inte stanna uppe? Jag ska jobba imorgon och därefter dra till stan och shoppa arslet av mig, men vafan, vem bryr sig? Det är sommarlov och jag har inte sovit mer än 6 timmar per natt på typ tre veckor? Varför ställa om sig nu? Ni behöver inte säga att jag är dum i huvudet, för det vet jag redan, mina kära vänner.

På bussresan med Mathilda kom jag även fram till att jag vill bli bortskämd. Av män. I alla åldrar (eller kanske inte, men ni fattar). Mathilda och jag har planer. STORA PLANER! Tänker inte berätta mer.

---

btw, har även tagit tummen ur röven och skaffat mig twitter. @Sandiswallis, så klart.

Oroa er inte, små sötnosar. Hemma från Rhodos är jag, så klart. Tagit bilder har jag knappt gjort så det är klart ni får vara lite besvikna på mig. Turen är då den att jag har så fina vänner som känner sig manade till att ta kort hela dagen, varje dag. Har hemliga planer på att sno en del när de läggs upp på bloggar och facebook och allt sånt tjosan hejsan. Nu blev mina planer inte så hemliga längre, fan då.

Efter att ha jobbat ungefär sex timmar idag känner jag mig ganska taggad på livet. Saknar Rhodos så det gör ont i hjärtat och har en bestående hosta och halsont. Vägrar ge sig? Got that right. Har även fått träningsvärk i ryggen av en väldigt random anledning. Klagar jag mycket? You know it. Sandiswallis is back. Puss

Älskar att det är idag, dagen innan vi åker hem, som jag inser att jag faktiskt kan blogga när jag är här. Inte för att det finns mycket för mig att säga, men ändå. Och okej, jag har en hel del historier som ligger och gnager. Igår kväll var det iaf sista utgången för oss brudar. Får se om vi håller det. Ladies night var det, vilket självklart betydde fri bar mellan 21-00 och en hel del champagne. Hur fånigt det än var när JP sjöng "burning like a fire" så var det fullt ös på oss allihop. Kvällen avslutades med en onödig, men så fantastiskt god gyro på trottoarkanten utanför hotellet med flickorna. Om det var sista kvällen så var den sannerligen värd! Riktigt jävla värd! Även fast jag tjatat lite om att jag vill hem nu de senaste dagarna så känner jag att jag inte vill det nu. Nej nej nej. Bara några veckor till tack. Men vad är det som kallar om inte jobbet? Dags att leka vuxen nu igen

Jag är fullkomligt ärlig när jag säger att jag inte kommer orka skriva ett hejdå-inlägg i bloggen imorgon bitti. Mathilda och jag ska upp klockan halv tre, vilket betyder väldigt tidigt för oss, och därför blir det ett hejdå-inlägg nu istället, som tyvärr kommer vara väldigt fåordigt. Ja, fåordigt är ett av mina ord med.

Er älskade favoritbloggare kommer hem den 24e juli och jag lär väl, med största sannolikhet, slänga in ett nu är jag hemma-inlägg då! Om jag inte dött eller så det vill säga. I alla fall - hoppas ni har det förjävligt här hemma medan jag och brudarna ligger på stränder på Rhodos och steker på dagarna och super skallarna av oss på kvällarna. Mamma, pappa, om ni läser detta - suit yourself! PARTY ROCK IS IN THE HOUSE (TOMORROW) NIGHT!

Efter att ha åkt runt överallt i hela Nacka för att fixa de sista grejerna som jag behöver inför resan så känner jag mig äntligen redo. Redo för att börja packa, menar jag då. Packlistan är inte ens fullständig, men jag lovar er att den kommer bli minst lika bra som den jag hade till Peace&Love. Ingen kommer komma undan oimponerad. Oimponerad? Ja, för mig är det ett ord.

Så nu, istället för att sitta vid datorn och löka sönder på grund av värmen, så ska jag se till att få igång packandet! Mathilda kommer hit om tre timmar och det vore ju ganska schysst ifall jag kunde få i ordning det mesta tills dess. Kan nästan känna lukten av Grekland. UNBELIEVABLE!

När det är sånt väder som vi bjuds på idag är mitt egentliga val av kläder ingenting. Att vilja klä sig i så lite som möjligt är väl inget som överraskar er precis. Enligt min väderprognosgrej på datorn är det molnigt och 25 grader här i Stockholm och då undrar jag - var befinner sig de där molnen egentligen? Det är klart man vänjer sig vid värmen på sommaren men när vädret befinner sig i någon form av väderlig klimakterieperiod så är det inte lika lätt att tänka "Åh! Det är fint väder. Fan vad nice att löka sönder från morgon till kväll!" när ni egentligen vet vad det är som försiggår däruppe, eller är det bara jag som är pessimist här i världen? En pessimist i sitt livs form. Jocke Berg och Kent beskrev mig väl med deras välformulerade men simpla mening.

Om inte alltför långt tid så ska jag och min älskade syster bege oss mot Tyresö centrum, "the hood", där vi möter upp Mathilda och drar oss mot staden Stockholm. Ja, förlåt om jag fått er att tro att jag bor i city, tyvärr bor jag i förorten. Eller vadå tyvärr? Ibland suger det, ibland inte. Jag snackar med grym stockholmska ändå. På festivalen förra veckan fick jag höra att stockholmska är sexigt. Gissa vem som blev förvånad? Aldrig fått höra det förr, men tack då!

Tyvärr är jag inte så internationell att jag kan säga frukost på 34 olika språk, utan jag nöjer mig med dem jag lärt mig i skolan. Är det bara jag som faktiskt tycker att frukosten är den bästa måltiden på dagen? Sure att många tycker att den är den viktigaste eftersom de flesta påstår att den är det, men godaste? Folk brukar oftast rynka näsan när jag berättar det för dem and why's that? Jag älskar havregrynsgröt. Skulle nog kunna äta det tre gånger per dag, som en utmaning. Kanske ska försöka med det någon gång? En helg? En vecka? Jag ska försöka komma ihåg att jag skrivit detta och återkomma till er senare.

Ute är det rövvarmt. Inne är det rövvarmt. Idag är första dagen då jag ska försöka bege mig utanför husets dörrar för att införskaffa mig de sista grejerna för Rhodos. Efter att ha varit inomhus alldeles för länge har jag utvecklat någon form av ljuskänslighet och jag känner att det är dags att förbereda mig och min kropp som faktiskt ska bli exposead av medelhavsvärme i 14 dagar. Hujedamig vad jag taggar!

En ovan vaxare måste vänta 48 timmar med att sola efter att ha vaxat sig. En kul upplevelse men en dyr sådan. Jag är fortfarande sjuk och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till då det är cirkus tre dagar kvar tills vi flickor tar oss utomlands och jag knappt kan vara i solen utan att vilja skjuta mig själv i huvudet. Måste vila mer. Ifs sov jag 12 timmar i natt, så det borde ha hjälpt lite. Håller ni en tumme för mig?

Så istället för att joina min syster ute i solen gör jag det jag de senaste dagarna varit bäst på - kolla på Gossip Girl, dricka vatten och hosta sönder mina lungor. Everybody say weho!

Tog en liten nap såhär på eftermiddagen. I två timmar. Brukar egentligen vara emot sånt då det alltid fuckar upp dygnsrytmen men kände att jag förtjänade det, nu när jag ligger hemma och är sjuk och allt sånt. Kanske hjälper det lite i alla fall? Går på massa förkylningsmediciner nu också. Eller massa och massa... tre! Ska shotta lite hostmedicin när Mathilda kommer också. Yeah, har "bjudit" hem bruden på fika (snarare tvingar jag hit henne).

Idag såg jag "bara" en film. Det var efter den jag började må dåligt, gick upp och la mig och kollade på Gossip Girl tills jag till slut däckade. Såg 'The kids are all right' och den var... helt OKEJ! Värd att se när man ligger hemma och är sjuk i alla fall.

---

På tal om ingenting - är det bara jag som stör mig på folk som särskriver och ihopskriver? Tillslut istället för till slut, jätte bra istället för jättebra. Min hjärna blir så mindfucked när jag läser sånt att det liksom bara mosas ihop till en fet klump. Jag går crazy helt enkelt.

Igår hade jag planer. Trevliga planer som Mathilda förbjöd mig ifrån att göra. Däremot tror jag att hon gjorde rätt i att göra det då jag mår sämre idag. Och vad gjorde jag igår liksom? Glodde på Allsången och Morden i Midsomer. Vaknade upp imorse med världens fetaste huvudvärk och en hosta jag knappt klarar av. Har kört på cocillana(stavning?) sen igår kväll och jag antar att jag ska tacka medicinen för att jag somnade så snabbt som jag faktiskt gjorde. Innehåller den morfin? Svar ja. Dock känner jag att jag måste ställa in alla mina planer för den här veckan på grund av min tillfälliga, äckliga sjukdom. Kommer jag göra det? Återstår att se. Det är liksom bara att välja - vara frisk på Rhodos/vara sjuk. Svaret är väl ändå ganska uppenbart? Jag återkommer!

Broder Daniel spelas fortfarande ganska flitigt här hemma hos mig. Har börjat på min packlista till Rhodos och måste se till att införskaffa allt jag behöver innan lördag. Söndag åker vi. Klockan 05.55. Jag och några av de bästa brudarna i världen. Åke är redan där nere och jag blir bara mer och mer avundsjuk ju mer jag snackar med honom. Två veckor. I Grekland. Är det bara jag som inte har insett det än? Jisses...

När jag vaknade imorse låg jag kvar i sängen och lyssnade på mina inspelningar från Henrik Berggrens spelning på peace&love. Han var magisk. Läste även recensioner om de flesta jag såg på festivalen. Berggren beskrevs som just magisk och det ordet är ett av de som verkligen passar in. I princip alla grät. När han avslutade med 'Shoreline' trodde jag att jag skulle börja gråta som alla andra, men fick nöja mig med att bli tårögd. Nu när jag kommit hem inser jag verkligen att jag längtar tillbaka. Jag klarar inte av tystnaden och rastlösheten. Så fort jag inte har någonting att göra blir jag uttråkad och känner ett behov av att göra något. Igår morse när jag vaknade och insåg att det inte skulle bli standardfrulle bestående av mackor och mjukost i tältet med Mathilda så kände jag hur sorgsen jag faktiskt blev. Näe, lite får man sakna det ändå. Bland annat Winnerbäck och Hoffmaestro nästa år - måste jag nämna att jag tänker dra mig dit?

Förresten så jobbar jag på donken i Globen, Stockholm, för dig som frågade!

Jag lyssnar på Håkan Hellström och försöker att inte sjunga med då jag måste fortsätta med att vila rösten. Är det bara jag som blir helt besatt av vissa artister efter att jag sett dem live? Första gången jag såg Håkan kunde jag inte sluta lyssna på honom på månader och det är samma sak nu. När han spelade "Du är snart där" i lördags blev jag alldeles tårögd. En av hans finaste låtar. Det måste ni hålla med om.

Ikväll blir det filmmys på samma ort. Att säga "annan ort" är betydligt vanligare men eftersom jag inte ska lämna Tyresö så blir det på detta vis. Ja, jag har agerat filmnörd hela dagen. Såg "The Town", "Wall Street 2", "Unstoppable" och "The Lincoln Lawyer". Jag vet vad ni måste tänka om mig nu men jag är sjuk och filmerna var riktigt bra. Skall nog köra på samma sak tills jag fått tillbaks rösten och när förkylningen har släppt. I veckan har jag även blivit bjuden på middag hemma hos en kär vän. Ser jag fram emot!

Med en icke existerande röst, en hosta som aldrig lär ge sig och med träningsvärk i vaderna är jag nu hemma från Peace&Love, från Borlänge. Det har varit en dräggig och väldigt fantastisk vecka som jag delat med mycket goda vänner. Jag fick se Bob Dylan, som jag inte alls hade höga förväntningar på, så mycket besviken blev jag icke. Jag fick se Håkan Hellström som, som alltid, var hur bra som helst. Deadmau5 och Maskinen var en sjukt nice upplevelse och Paolo Nutini tog mig med storm med sin underbara, skottska dialekt som man inte förstod ett ord av, hans snygga klädstil och rufsiga hår. Bilder finns det inte många av, men det förvånar er väl inte? Tack, tack och åter tack till alla er som jag träffade i Borlänge! Underbar vecka!