Något jag gillar, jättemycket, är när man inte har annat att göra än att tänka. När ens hjärna bestämmer sig för att explodera och plåga en under en hel kväll. Nej, jag var inte seriös där. Jag gillar det INTE. Precis. Men vad vore en människa utan en hjärna? En dum och död jävel. När jag var liten trodde jag att man kunde leva utan en hjärna och att man isåfall inte hade någon känsleförmåga. Ibland vill man vara en sån som är immun mot känslor. I alla fall de negativa. Hur vore en människa som aldrig var ledsen, arg, sårad? En jäkligt soft människa. Med ett soft liv. Langa ett sånt vetja. Nu ska jag sova