Thank heaven for seven eleven.

När jag sitter på bussen, nästan varje gång, så brukar jag tänka på när jag ska gå av. Jag brukar oftast råka mig på att tänka "Tänk om jag ramlar när jag ska ner för trappen och faceplantar?". Det jobbiga är att jag då börjar tänka på det och har det i skallen ända tills jag ska av, då jag, försiktigt som fan, går av, för att inte ramla. Hur konstigt är inte det? Hatar när man inte kan sluta tänka på saker och tänker följande; Tänk inte på det, tänk inte på det! För det fungerar ju inte, eller hur?

Vaknade nyss och ska snart ner och göra mig frukost. Etik & engelska idag. Är inte så jättetaggad eftersom måndagar alltid går så långsamt, men det löser sig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0