Svenska filmer - bara jag som faller alldeles för hårt för dem? Jag var och såg "Himlen är oskyldigt blå" för inte alldeles för längesedan och jag blev kär. Vad finns det mer? Så som i himmelen, Underbara älskade, Jägarna, Tomten är far till alla barnen, Ogifta(Omaka?) par och listan kan bli ännu längre, den tar inte slut! Min absoluta favorit är en som jag delar med min kära syster som går under titeln "Om jag vänder mig om". Kommer ihåg att pappa hyrde den för säkert åtta år sedan, när vi fortfarande bodde i lägenheten. Såg den flera gånger. Om det är någon annan människa därute som är hopplöst kär i svenska filmer, så ställer jag gärna upp och ser "Om jag vänder mig om", om och om igen.