När jag bestämmer mig för att gå upp klockan 07:24 en lördag, när jag inte börjar jobba förrän klockan 14, för att åka iväg och träna känner jag mig ganska dum. Efter att jag hade tränat kändes det inte så jättedumt längre. Mer smart att röra lite fläsk när man ändå har tiden till det. När jag hade jobbat tre timmar ville jag skjuta mig i huvudet. Nu när jag sitter här känner jag väl att det var ett helt OK val av mig men jag kommer aldrig göra om det igen. Förhoppningsvis.

Imorgon ställer vi fram klockan en timme och det är tur att jag fick reda på detta. Annars hade hela min morgondag blivit förstörd på grund av förvirring ifrån min sida. Nu har det löst sig och jag ser jättejättemycket fram emot min brunch-dejt med Andrea. Eftersom det är våffeldagen imorgon så hoppas jag på att det serveras våfflor i mängder. Håller tummarna.